Boye, Karin: Kallocain
En otäck skildring av ett samhälle som slukats av “Staten” i värsta 1984-anda. Påminner något om långt gången kommunismen…
Det intressanta med boken är att den diskuterar i vilken utsträckning en annan makt kan äga människor. Steget till att människan utplånar sin självreflektion och reflektionen över händelser och skeenden (som bland annat skiljer människan från djuren) verkar inte långt – inte ens under tvång. Boken är återigen ett exempel på hur människan kan underkasta sig något som hon inbillar sig vara större och viktigare än människan själv.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)